RECENSIONER

Julkonsert den 10 december 2017 i Brunflo kyrka:

Bröderna Rongedal och Östersundskören Decibel i Brunflo kyrka

När: söndagen 10 december klockan 19

Publik: Slutsålt och fullsatt.

Turné: Decibel sjöng en egen julkonsert tidigare i december.

 

Bröderna Magnus och Henrik Rongedal sjöng julkonsert tillsammans med Östersundskören Decibel i Brunflo kyrka. Kören och sångarbröderna har tidigare samarbetat i en konsert 2011.

Julkänsla: Det är en fin match när det spritter i kören och bröderna Magnus och Henrik Rongedal, som är kända för sin lekfulla dynamik, får samarbeta i Brunflo kyrka. Det är lekfullt men ändå knivvasst. Det märks att Decibel och körledaren Roger Rådström är på samma våglängd som bröderna från Molkom och det når långt in i hjärtat när mysgospel, julklassiker och brödernas egna alster ljuder i kyrkan. När Decibel själva får breda ut sig i ”Come all ye faithful” är det riktig julkänsla som infinner sig i den trånga kyrkan. Extra busigt blir det dock i de lekfulla arrangemangen av ”Tänd ett ljus” och ”Rudolf the red-nosed reindeer”.

 Karin G Jonsson, ÖP
 


Julkonsert den 30 november 2017 i Östersunds stora kyrka:

Vackert och fängslande när Decibel sjunger in julen

Kören Decibel vill dela julsånger med publiken medan sångerna fortfarande är mysiga och spännande. När de kommer ur dessa enormt kompetenta sångares strupar kommer sångerna aldrig sluta fängsla.

Det var enormt vackert och stämningsfullt när kören Decibel framförde sin julkonsert i Stora Kyrkan för femte året i rad. Bild: Jonas Solberger

Adventshelgen är på ingång och med den också julkonserternas tid. Kalendern hade inte ens hunnit slå om till december när Decibel – för femte året i rad – framförde sin julkonsert för en välfylld Stora kyrkan i Östersund.

Vi kommer att höra julsånger med allt tätare intervall fram till den 24 december. Det är ju så det ska vara vid den här tiden på året. Det är inget konstigt med det. När de framförs av snart 20-årsjubilerande kören Decibel går det inte att tröttna på dem.

Att fylla en kyrka med sina röster är inte enkelt, men Decibel gör det utan problem. När en mycket vacker version av ”Nu tändas tusen juleljus” glider över i den walesiska standardsången ”Deck the halls” är det med körmedlemmar på två olika platser i kyrkan – vilket blir mycket effektfullt och fint.

”Silent night” har de allra flesta sjungit någon gång, oavsett om det är med svensk eller engelsk text. Det är en av de allra mest kända julsångerna och i Decibels framförande får den ytterligare en dimension.

Men allra mest effektfullt och fint är det i ”Little drummer boy”, en julsång som tolkats av bland andra Johnny Cash och Emmylou Harris – för att nämna några. När den framförs av Decibel i en av körledaren Roger Rådström mycket snyggt arrangerad version är det bara att sluta ögonen och känna julstämningen sprida sig genom kroppen.

Med de enormt kompetenta sångarna i Decibel, under ledning av Roger Rådström, blir julsånger aldrig uttjatade. Bild: Jonas Solberger

Jonas Solberger
jonas.solberger@mittmedia.se


Konsert med Decibel och Peter Knudsen Trio i Frösö kyrka den 28 juni 2017:

PB-musik i raffinerad jazzton och utsökta körarrangemang

Peter Knudsen Trio

Foto: Anna Melin, Länstidningen

Redan en halvtimme innan konsertdags är det fullsatt i Frösö kyrka. Många som bespetsat sig på en konsertupplevelse med Peter Knudsen Trio och Kören Decibel får vända hem. Frösö Musikdagar har fortsatt att locka stor publik med intressanta och högkvalitativa konsertarrangemang. Tacka Mats Ternvall och hans kolleger i Frösö församling för det. Med små medel, men stort musikkunnande och brett kontaktnät har de komponerat en musikvecka som engagerat och lockat en entusiastisk publik.

Onsdagskvällens konsert med Peter Knudsen Trio och Kören Decibel under Roger Rådström blev alltså ännu en publik succé under Frösö Musikdagar – för både arrangör och medverkande musiker. Idén med att låta en jazztrio möta en kör med nyskapande, frimodiga ambitioner realiserades med musikalisk finess och övertygelse.

Peter Knudsen har ju tagit sig an Peterson-Bergers musik tidigare och i en serie konserter, och även på en CD, Peterson-Berger Revisited, tolkat PB:s musik i jazzton. Där har han arrangerat PB:s musik för jazzkvartett och kanske särskilt med tanke på tenoristen Joakim Milders medverkan.

Nu framträdde Peter på trio med Daniel Olsson på trummor och Svante Söderqvist, bas, i sina jazzinfluerade tolkningar av PB:s musik. Ömsom sökande och fjäderlätt, ömsom fräckt svängande.

Roger Rådström som med sin vältrimmade kör Decibel gärna utmanat de gamla körtraditionerna för att skapa ny, spännande musik i egna arrangemang, tog också djärva grepp i PB-repertoaren med ordlösa sångtolkningar i utsökta arrangemang av de mest kända Frösöblomster.

När kören och jazztrion förenas i ett djärvt annorlunda arrangemang av ”Vid Frösö kyrka” eller Daniel Olsson inleder ”Intåg i Sommarhagen” med ett inspirerat trumsolo följt av kören Decibels ordlösa sång med jazzkomp undrar man kanske vad PB skulle ha sagt om dessa tolkningar.

– Nej, han skulle nog inte ha gillat det här, kröp det fram ur Roger Rådström.

Men att publiken gillade vad den fick höra av Peter Knudsens och Roger Rådströms PB-tolkningar rådde det ingen som helst tvekan om. Jazztrion och kören Decibel fick i samverkan med publiken ta om Jämtlandssången gång på gång som avslutning på en konsert som ändå hyllade 150-årsjubilaren med sina nyskapande arrangemang och tolkningar av hans klassiska musikskatt.

Det var en konsert som engagerade, överraskade och gladde.


”Love Love Love” på Storsjöteatern 22 & 23 maj 2016:

Kören Decibel öste ur Beatles’ låtskatt på Storsjöteatern

LoveLoveLove

Foto: Mikael Johansson, ÖP

Inför en nästan fullsatt Storsjöteater i Östersund intog på söndagskvällen den 34 personer starka Östersundskören Decibel scenen under ledning av sin grundare, tillika kvällens arrangör och dirigent, Roger Rådström. Den här gången valde kören att tolka ett antal Beatlesklassiker.

Beatles är ett tacksamt tema för en kör. Deras låtskatt är en riklig källa att ösa ur. Men det krävs bra arrangemang och en bra kör för att det ska bli något. Decibel har i Roger Rådström en dokumenterat duktig arrangör, och han har en kör som är lyhörd under hans ledarskap. Då blir det riktigt bra.

Kvällen är uppdelad i två ganska korta set med en liten bensträckare i mitten. Första halvan är lite lugnare och mer eftertänksam, andra halvan svänger det mer.

Kören består av cirka två tredjedelar kvinnor, i kväll klädda i pastellfärgade 60-talsklänningar, herrarna är klädda i svart och vitt. Det är en fin balans mellan stämmorna i kören även om basarna ibland inte når ut helt och hållet.

Konserten börjar med ”A Day In The Life” i ett härligt arr. Sen kommer ett antal kända Beatleslåtar på ett snöre, men också några mindre kända, till exempel ”For No One” från LP:n ”Revolver” och en mycket tidig ”Till There Was You”.

Herrarna övertar scenen själva med ”Girl” och damerna svarar senare med att göra en mycket finstämd version av ”If I Fell”.

Arrangemangen, som alla är gjorda av Roger Rådström, är ibland lite busiga och drar här och där iväg åt nya håll. Ett eget tema som egentligen inte tillhör originalet kan plötsligt dyka upp. De ögonblicken är spännande och både kör och publik njuter. All musik är självklart a cappella, utom i ”Lady Madonna” när man busar till det och spelar kazoo i några sekunder.

En röst i högtalarna pratar lite om Beatles mellan låtarna, men där får jag inget sammanhang eller tema, det blir bara lite lösryckta händelser eller minnen. Desto trevligare är det att höra Roger berätta lite om hur kören startade 1998. Det gick bra för den nybildade kören och i en körtävling blev Decibel Sverigetvåa med beatleslåten ”Come Together”. Vi får självklart höra den och jag tycker att det är kvällens bästa låt i ett makalöst arrangemang.

Mikael Johansson, ÖP

LoveLoveLove2

Foto: Mikael Johansson, ÖP


Julkonsert i Stora kyrkan, Östersund den 9 december 2014

Julkonsert med det lilla extra

Julkonsert Decibel 2014

Julkonsert tisdag kväll i Stora kyrkan med kören Decibel under Roger Rådströms ledning.
Som recensent blir man rätt uttröttad av all julmusik så här års, och speciellt alla konserter där artisterna inte bemödat sig med att göra något extra med musiken. Därför var det befriande att få lyssna på Decibels konsert denna kväll. Visst hade väl även de sina julfavoriter som de gärna ville framföra, men blandningen med lite nytt piggade verkligen upp. Framförallt var det arrangemangen som var behållningen, vilka de flesta säkert är Roger Rådströms egen produktion. De var roliga, underfundiga och inte helt lättsjungna. Herrarna i kören var några för få vilket gjorde balansen mellan stämmorna lidande och i den akustiken så saknades botten i klangen. Kanske var det detta som gjorde att kören inte alltid gjorde alla intrikata tonala modulationer i arrangemangen full rättvisa.
Härligt var det att få höra en kör där ingens röst stack ut, där de svaga partierna bar och där det var fritt från onaturliga sångmanér.
Jag fick definitivt en ny julfavorit i Bo Kaspers ”Önska dig en stilla natt”.
Betyg: 4/5

Sommarkonsert i Sunne kyrka den 19 maj 2013

Vårkonsert med många magiska stunder

En vårkonsert med många magiska stunder. Decibel och ledaren Roger Rådström bjöd på välstämda och känslofyllt nyanserade sånger i Sunne kyrka söndag kväll.

Koncentrerat framförda med precision och fraseringar som gav rysningar.

Det mjuka föredraget i Griegs ”Våren” lockade fram bilder av fjällbäckar och smältsnö i sinnet. Kristallrent där de ljuva melodislingorna gavs plats att sväva. Fullödigt legato i det avslutande pianissimot även om någon insats svajade.

Förtrollande var konsertens inledning med ett kluster av ekande vallhornseffekter i introt till Edwalls ”Jämtländsk vaggvisa”. De välartikulerade rösterna vävde ett mjukt ängsulls-täcke i Rådströms arrangemang. Man tvekade att applådera för att inte störa den stämning framförandet skapat.

En annan höjdpunkt var körens tolkning av Jehrlanders arrangemang på ”Gubben Noak”. Ett framförande med lätthet, nyanser och precision som jag aldrig hört från andra körer.

Decibels särmärke är de unga välmodulerade rösterna och den koncentration och noggrannhet som känns i de genomarbetade tolkningarna. Berörde starkt gjorde framförandet av Cornelis ”Grimasch om morgonen” med musik och text i stark symbios. Blusette framfördes autentiskt med äkta 60-talskänsla.

I klassiska ”Lustwijns visa” brast precisionen något och stämmorna grötade. Fantastiskt var Rådströms arrangemang på Beatles ”A day in the life” men de ’instrumentala’ partierna kändes konstruerade. Hans Nicolaisen var behaglig solist. Något överarrangerat kändes också ”Calle Schewens vals” i Rådströms fantasifulla arrangemang. Fullödigt klingade i stället Åhléns ”Sommarpsalm” och ett ”Sanctus”.

Chans att höra konserten finns i Lit kommande söndag.

Bernt Carlsson, ÖP


”Gubbröra” på Exercishallen Norr den 1 & 3 april 2012.
Länstidningen 1/4 2012:

Finstämt tillsammans med Decibel

Gubbröra

Kören Decibel bjöd in till gubbröra på söndagskvällen i en fullsatt Exercishallen Norr. Gubbröran var en fin blandning musik av några av våra svenska musikaliska gubbar som genom tiderna skrivit oförglömliga verk. Bellman, Taube, Dan Andersson, Olle Adolphson, Ramel och vår egen Allan Edwall, det mesta arrangerat av körens dirigent Roger Rådström.

Jag blir säkert tjatig, för er som läst mina recensioner av den här kören tidigare, men Roger är verkligen en mycket begåvad arrangör. Kvällens program som bestod av idel känd musik som jag många gånger hört i mer eller mindre intelligenta arrangemang fick mig till livs arr med nya idéer, nya klanger och i fräscha tolkningar.

Jag skulle kunna säga att söndagskvällens konsert var svag av Decibel. Precis så var det, kören visade sin skicklighet genom de många svaga partierna som de framförde med den äran. Det är inte lätt att få fram det finstämda och prägla de många allvarliga och till eftertanke stämda texterna på ett djupare plan, men det tyckte jag kören fick fram bra i kväll.

I några partier tappade kören lite i sitt driv, även om det är svagt så ska trycket vara fullt på. Jag saknade lite stuns, även om det var till merparten stillsam musik. Helt överens med maestro var jag inte heller när det gällde några av sångernas tempi, men det är en fråga om tycke och smak.

Roligt var det att höra Decibel i ett program där körens klangliga kvalitéer fick stå i främsta ledet, där dynamiken var fint balanserad. Det var väldigt skönt att slippa ljudförstärkning. Skönt var det också att slippa nothäften då merparten av körsångarna sjöng programmet utantill.

Hur fungerade Exercishallen Norr som konsertlokal då, hallen som nyinvigdes för ett par veckor sen? För akustisk musik som den här fungerade den utmärkt. Annars störde jag mig mycket på fläktarna som hela tiden bildar en tråkig bakgrund ljudmässigt. Sen blir det kyligt då man som publik inte är speciellt aktiv under framträdandet. Men om en lokal ska användas till både kultur och idrott är det precis det som blir de tråkiga konsekvenserna. Sen kanske man som markägare, som vill ha publik till sina evenemang, ska fundera på om det är nödvändigt med parkeringsavgift en söndagskväll?

Lena Byström, ÖP

Lena Byström, LT


Östersunds-Posten 2/4 2012:

Körkonsert med magiska ögonblick

Gubbröra

Vilken underbar körkonsert. Fylld med magiska ögonblick och musikaliskt gung. Inte en ansträngd ton, tydlig textning och kongeniala arrangemang. Det var stämning i varje sång i går kväll när Decibel bjöd på Gubbröra – svenska farbröder i ord och ton i Exercishall Norr. Det mesta i ledaren Roger Rådströms arrangemang som mer eller mindre är skrivna för kören.

Inledningens pianissimo i Taubes ”Så skimrande…” lyfte konserten direkt till ”en högre rymd”. Eteriskt con bocca chiusa som målade upp aftonstämningen klarare än ord kan göra. Lika elegiskt tolkades Edwalls förrädiska ”Dystervals”.

Modernt lyft gav Rådströms arr Dan Anderssons ”Till min syster”. Kristallklar textning med glädje utan vemod. Det abrupta, icke avrundade, slutet störde undertecknad. Det gällde många av Rådströms arrangemang som på det viset något föll på mållinjen. Jehrlanders klassiska arrangemang på ”Gubben Noak” har aldrig framförts bättre än i går.

Spänst och tydlighet i alla stämmor och skönt flyt. Stor finess och musikalitet också i framförandet och arrangemanget på Adolphsons ”Trubbel”.

Mer poesi än roslagsvals hade arrangemanget på Calle Schewens vals. Framförandet fick en stel nationalromantisk karaktär fjärran från Taube.

Tappade sångens själ gjorde också versionen av Ramels ”Titta jag flyger” i ett stabbigt och enahanda framförande. Desto större klarhet och friskhet hade Taubes ”Än en gång däran”. Härligt gung och rytm i Körlings ”Ett gammalt fult och elakt troll”. Stämningsmättad var avslutningen med Rådströms arrangemang som gör fullödig musik av Edwalls truliga ”Jämtländsk vaggvisa”.

Kören imponerade genomgående med avspänd och rak tonbildning, tydlig textning och sonor elasticitet. Störde intrycket av perfektion gjorde några korister med pärmar.

Bernt Carlsson, ÖP


Julkonsert med bröderna Rongedal på Storsjöteatern den 4 december 2011
Länstidningen 5/12 2011:

Julstämning med Decibel och Rongedal

Rongedal LT

Konserten hade varit utsåld sedan länge så en fullsatt Storsjöteater njöt av bröderna Magnus och Henrik Rongedal tillsammans med kören Decibel som sjöng in julen under söndagskvällen. Med sig hade de stadigt komp av Erik Lund gitarr, Lars Olsson trummor och Manne Franzén bas. Allt under ledning av Roger Rådström.

Uppladdningen inför julhelgen kan ju sällan starta bättre än med G. Nordqvists ”Jul, jul strålande jul” där kören visade vilka unga och fräscha röster den besitter.

De fortsatte att bjuda på en stor knippa julsånger med enbart kören eller i kombination med de begåvade bröderna Rongedal. Två mycket goda sångare som bjöd på ren stämsång och ett avspänt scenframträdande.

Mina favoriter för kvällen blev ”Det är en ros utsprungen” i ett friskt och nytt arrangemang för mina öron. Jag gillade också skarpt ”Hark, The Herald Angels Sing” i ett spännande arrangemang av R. Rådström. Jag var däremot inte förtjust att de valt att mitt i denna julmusikbaserade konsert lägga in sin melodifestivallåt ”Just a minute” och discolåten ”September ”. Det kändes för mig helt malplacerat, men publiken tände till ordentligt.

Jag satt ofta under den här kvällen och önskade mig en lokal där kören hade fått uppträda utan ljudförstärkning. Nu blev det ofta en väldig obalans mellan stämmorna, jag saknade tyngd och djup i bassektionen och ofta så gick enskilda röster igenom vilken var på både gott och ont. Jag fick aldrig känslan av den solida körklang som jag vet att kören kan prestera.

En kör med den här sortens talang ska också få avnjutas i en miljö där det kommer till sin rätt på bästa sätt. Så nu när vi närmar oss jul så står det högt på min önskelista: en akustiskt bra konsertlokal.

Jag har haft anledning att säga det förut och förhoppningsvis kommer jag att få anledning till att säga det igen. Roger Rådström är en mycket duktig arrangör.

Konserten bjöd på många av hans arrangemang och de är samtliga välbalanserade, roliga, underfundiga och intrikata.

Det är en stor anledning att kören Decibel kan ha ett så eget sound, och tillsammans med att kören har så många fina sångare, är det definitivt deras största styrka.

Lena Byström, ÖP

Lena Byström, LT


Östersunds-Posten 5/12 2011:

Kanske en av årets bästa julkonserter

Rongedal ÖP

Vad kan vara bättre än att höra en fantastisk solist sjunga? Jo, att få höra två. Tvillingarna Henrik och Magnus Rongedal har nästan identiska röster, och de kompletterar varandra perfekt.

Kombinationen ger sångerna en extra dimension, och publiken en speciell upplevelse.

Att bröderna Rongedal ger konsert tillsammans med kören Decibel gör inte saker sämre, tvärtom. Arrangemangen är varierande, spännande, kraftfulla och härligt upplyftande.

Körledaren Roger Rådström är en man som ofta hyllas för sin musikalitet och fingertoppskänsla, omdömen som verkar särdeles träffande.

Julkonserten på Storsjöteatern i går kväll med bröderna Rongedal och kören Decibel kan väl komma att bli ihågkommen som en av årets bästa – ett fantastiskt initiativ av Estrad Norr att arrangera den.

Repertoaren är varierande och spännande, här blandas klassiska julpsalmer med amerikanska christmas carols med Rongedals hit från Melodifestivalen 2008, ”Just a minute”.

Decibels tolkning av ”Jingle Bells” med arrangemang av Roger Rådström, är både underhållande och imponerande och Rongedals ”Ave Maria” nästan tårframkallande. När de tillsammans framför ”O helga natt” på slutet håller hela taket att lyfta.

Ett minus är körens ständiga omflyttningar. Till och med de två tvillingsolisterna verkade tycka det var lite tidskrävande och temposänkande när kören inför nästan varje ny låt skulle flytta runt sig på scenen.

Det kan hända att det finns någon tanke med omflyttningarna, men frågan är om publiken får ut något av det i slutändan.

Roger Rådström både leder kören och sköter pianot. Bakom sig har han musikerna Erik Lund på gitarr, Lars Olsson på trummor och Manne Franzén på bas.

I ett mellansnack säger en av bröderna Rongedal att det var Roger Rådström som bjöd hit dem för den här julkonserten. Personligen tycker jag att den inbjudan kan vara stående.

Annacarin Aronsson, ÖP

Annacarin Aronsson, ÖP


”Cartunes” på Gamla Teatern den 3 & 6 april 2011
Länstidningen 3/4 2011:

Färgstarka Cartunes med Decibel

Cartunes

Det är en helt underbar programidé att bygga en konsert på musik från seriernas värld.

Många kända melodier från tecknade och animerade filmer och serier i helt fantastiska arrangemang som både svängde befriande och skapade innerlig stämning. Jag gillar skarpt när det finns en tanke bakom programläggningen och att den röda tråden är naturlig. Det lyckades kören Decibel verkligen med denna söndagskväll, i ett till sista stolen fullsatt Gamla teatern.

Kören Decibels starkaste sida är tveklöst Roger Rådström. Hans körarrangemang är helt brillianta. De är intrikat skrivna, roliga och varierande och riktigt riktigt bra. Han har också ett tydligt sätt att leda kören, han vet var han vill med sina sångare och har en förmåga att förmedla det till dem.

All musik under konserten var arrangerad av Roger. Hans utmanande arrangemang är inte helt lätta att sjunga och det märktes emellanåt. Många av de kniviga övergångarna som musiken bjöd på var inte helt så tighta och rena som jag hade önskat. Så trots körens många styrkor så höll det inte hela vägen fram denna kväll. För mitt öga såg det ut som att kören bytt en del sångare sen sist jag hörde dem och det kan ha bidragit. Att det helt enkelt tar tid att få ihop ett nytt gäng så det låter så vässat som jag vet att den här kören kan låta.

Det som är härligt med Decibel är alla goda röster och sångarnas avspända attityd till sin publik. De bjuder på sig själva i enkel men effektfull koreografi och verkar ha kul tillsammans. De var lite få i de manliga stämmorna och det skapade en obalans i körklangen, jag hade önskat lite mer botten att vila på. Roligt är det att det i kören finns så många som kan axla solistiska uppdrag och göra dem med den äran.

Mina favoriter denna kväll blev dels Henry Mancinis ”The Pink Panther Theme”. Att man i detta så uttjatade tema kan skapa nya finesser är en bragd. Dels ”A Whole New World” av Alan Menken. Den bjöd på fina solosinsatser och ett välavvägt komp från resten av kören. Jag tyckte också mycket om den avslutande ”The Bells of Notre Dame” av Alan Menken. Spännande, färgstarkt och kraftfullt.

Ni som nu till äventyrs missade denna konsert, missa inte den på onsdag! Och klappa ordentligt för extranumret är också en höjdare.

Lena Byström, LT


Östersunds-Posten 4/4 2011:

Proffsigt med Rådström och Decibel

Cartunes

Tecknad och animerad film tar allt större plats. Det är inte längre bara fråga om Disney, Bambi och Peter Pan. Serier som Simpsons och Family guy gisslar vardagsföreteelser med oväntade och dråpliga infallsvinklar. Japansk mangafilm är konst och kult. Man tänker väl inte så mycket på musiken när man tittar på animerad film.

Att den har kvaliteter visade Roger Rådström och kör­en Decibel i går kväll med sin föreställning Cartunes. Den var uppbyggd kring 13 sånger och temata ur olika animerade filmer. Samtliga arrangerade med sedvanlig fantasi och finess av Roger Rådström. Animerat och ledigt framförd med genomarbetad koreografi av 30-talet sångare och en liten kompgrupp. Bäst passade kören i rytmiskt avancerade sånger och musik som inledande ”Everybody Wants To Be a Cat”. Laddat och rörligt framförande.

Förvandlades till en fullödig jazzorkester gjorde kören i ”The Pink Panther theme”. Osäkrare blev det när man gav sig på ”Beauty and the Beast” där kören hade behövt bättre förstärkning för att göra sig gällande. Det lät tunt.

Desto smörigare klingade ”When You Wish Upon a Star”. Så ljuvt hollywoodskt och disneyskt man vill att en kör ska låta om julen.

Lyft i föreställningen gav ”The Wedding Song” ur Tim Burtons ”Corpse Bride”. Dramatiserad med liten grupp i förgrunden och brudgum. Där fanns både Mendelsohn och Södermans Bondbröllop.

Avancerat arrangemang med marimbakomp i tjejrösterna hade ”Under the sea” ur Little Mermaid. Som en hopklämd flugsvärm rörde sig kören i den korta ”The Hummingbird Song”. Äkta amerikansk smörbaryton hade solisten i ”A Whole New World” ur Aladdin. Humor i stämmorna i ”Spider Pig” ur Simpsons movie.

Ett av föreställningens bästa nummer var ”The Circle of Life” ur Lejonkungen. Kören lossnade och bjöd på ett avslappnat stycke afrikansk magi. Ett ledigt och starkt fysiskt framförande som berörde. Kraftfullt och varierat var slutnumret ”The Bells of Notre Dame”.

Föreställning tog fram en musikskatt som lätt slinker förbi när man tittar på animerad film. Proffsigt framförd av en kör som mer än väl skulle platsa i tävlingar som Körslaget. Decibel kom för övrigt tvåa i kör-SM 1998. Rådströms känsla för denna musik och för kör­arrangemang gav en föreställning som både underhöll och bjöd på nya musikaliska upplevelser.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *